Lyckan, finns den?? Kärleken, finns även den?? Tilliten, finns den??? Jag vet inte ens om jag finns…
Jag möter ensamheten varje dag, ingen som möter mig och talar om hur mkt jag betyder… Vad betyder jag??
Saker , stora som små, gör att jag ser hopp, när/om man är två.
Det enda jag just nu känner och vet, är att jag lever och kommer dö i min ensamhet. Känner ej kärlek bara hat mot mig själv, ingen känsla vit som snö, allt är bara svart, kunde jag bara få ..
Jag vet ej längre ut eller in, förutom att jag vet att ingen vill bli min… Allt jag endå duger till är att jag sårar… Över min död fälls inga tårar… Lyckan som uppstår då den är stor, alla kommer glädjas över sista resan då min aska i jorden for… Allt jag levt för är att få folk att må bra men inte ens det tydligen klarar ja…